Det finns vissa saker som man helst inte gör framför någon annan. Du har säkert hört talas om par som fortfarande inte fiser i närheten av varandra trots att de varit tillsammans i 10 år. Väderspänningar har jag själv inte något emot men jag kanske inte brummar på som en gammal 2-taktare om jag står inne i en hiss eller i väntrummet hos tandläkaren.
Om man som jag är glutenintolerant men inte fått det förklarat för sig förrän man kommit upp i medelåldern finns det vissa kroppsliga funktioner som inte riktigt låter vänta på sig. De flesta människor har någon slags självkontroll när det kommer till sådana här saker, me not so much.
Till saken hör kanske att jag under halva mitt vuxna liv levt på Skogaholmslimpor och veteöl vilket ställt till med viss oreda inombords.
Skjuts någon?
Igår fick jag det stora nöjet att bli tillfrågad om att skjutsa hem Västeråsinfluencern framför alla andra från hennes julfest. Det här tackar man ju inte nej till, tänkte jag tyst för mig själv och satte mig ner och väntade på att det skulle bli dags att ge sig iväg.
Agrill var platsen för upphämtning och tiden var satt till 22.30. Eftersom mitt lokalsinne inte riktigt har omfamnat Västerås rådfrågade jag min GPS och fick klart för mig att det skulle ta ungefär 10 minuter att ta sig dit.
20 minuter kvar
Sambon stod vid det här laget inne i duschen och gjorde vad sambos brukar göra när de står inne i duschen. Vad de egentligen sysslar med där inne vet inte jag, men det brukar ta tid och det brukar spelas musik under tiden.
Ungefär nu började jag känna ett tyckande behov söderifrån. Det var en känsla jag känt många gånger förut och det rådde inga tvivel om att det började bli läge att uppsöka faciliteterna innan jag gav mig iväg för att leka taxi.
Nu stod jag inför ett riktigt dilemma. Vi har bara en toalett men därinne fanns en duschade sambo. Jag började fundera på att se om det fanns en ledig tid i tvättstugan för att kunna nyttja den toaletten.
Till slut började jag överväga att sätta mig i diskhon men den tanken övergav jag snabbt.
När jag grubblat över min situation ett tag gav jag upp och knackade på dörren till toaletten. Sambon svarade förvånat och jag redogjorde för mina bekymmer och blev insläppt.
Men då sambon nu var sjöblöt av duschvatten och därför inte alls var speciellt intresserad av att gå ut i det kalla vardagsrummet och blöta ner allt från parkettgolvet till den döva katten fick jag helt enkelt sätta mig och göra det jag skulle med henne i badrummet.
Bättre än alternativet
Så här i efterhand känns det som att jag gjorde rätt val. Det hade nog inte varit jätteroligt att rensa avloppet i diskhon. Det hade kanske gått att få hit en fastighetsskötare eller två för att göra geovjobbet men det kändes inte så kul att stå där och försöka förklara varför någon skitit i vasken.
Slutet gott, allting gott. Jag hittade både till Agrill och till slut hem igen och alla inblandade levde lyckliga i alla sina dagar.