Visst är det väl lustigt hur livet kan bli? Det växer ingen mossa på den sten som rullar brukar det heta, och om man ska applicera den liknelsen på hur mitt liv har varit under det här året som snart är slut är det rena rama jordskredet.
Om jag hade stannat upp i januari och tänkt lite på året som alldeles färskt låg framför mig som ett tomt, oskrivet blad hade jag nog inte tänkt mig att jag 12 månader senare skulle fira jul i Västerås.
Farligt med förändringar
Det finns människor som har väldigt svårt att anamma förändringar, det finns människor som helst av allt vill att varje dag ska vara den andra lik och att det helst av allt inte ska hända något oförutsett alls.
Sådan är inte jag.
Jag omfamnar föndringar och jag är nästan lite stolt över att jag kan leva i nuet precis på det sättet som jag gör. För mig är det därför inte på något sätt konstigt att jag i skrivande stund precis har fått och lagt mig efter att ha firat en mysig julafton utan hets och press tillsammans med oerhört mysiga människor.
Det var inte vad jag trodde i januari men jag välkomnar det så här i december. Människor är dynamiska saker och det är väl tur det. Allting blir inte som man har tänkt sig, ibland blir det så mycket bättre.
Hur kunde jag gå så här långt, tänkte jag och gick ännu längre.
Mange Hellberg
God jul önskar jag dig som läser. Jag önskar dig all lycka och välgång. Du följer väl med mig in i 2019?
