Friskrivningsklausul: Alla eventuella likheter med nu levande eller för den delen döda personer som icke är namngivna är slumpmässiga och helt tagna ur luften. Det vill säga fullständigt påhittade och inte någonting annat. Oavsett om du läser den här bloggen eller inte så kan du vara säker på att det inte är dig mina skriverier handlar om så länge jag inte nämner dig vid namn. För mer information om fenomenet slump har wikipedia en bra artikel om satsen om oändligt många apor som jag rekommenderar alla att fördjupa sig i. Satsen om oändligt många apor i sin ursprungliga form slår nämligen fast att en apa som slumpmässigt trycker på en skrivmaskins tangentbord till slut kommer att ha skrivit alla böcker i det franska nationalbiblioteket Bibliothèque nationale de France.
September – nedräkningen har börjat
Sommaren slutade tvärt i september men det gjorde mig inget, jag lever nämligen för vår och höst. Sommaren är varm, ljus och skön men det slår inte den första höstmorgonen innan löven fallit och temperaturen är precis rätt och man vet inte om man ska lämna vinterjackan hemma eller bara kränga på sig en hoodie.
I slutet på september var det lilla sambons tur att fylla år, och detta ville jag fira ordentligt! I juli hade vi en hotellnatt på Steam Hotel inplanderad, den blev som bekant inställd och istället åkte vi till Gröna Lund. Väl där ville lilla sambon inget hellre än att åka Djurgårdsfärja. Jag trodde att det skulle vara lustiga hus och berg- och dalbanor som skulle locka henne istället för en liten skumpande båtfärd på 8 minuter. Jag lyckades avstyra båtfärden och såg istället till att vi på hennes födelsedag fick uppleva Stockholm både från land och från vatten.
Detta i form av en tur med Ocean Bus. Om detta skrev jag i det här inlägget.
En annan sak jag upptäckte på Gröna Lund var att lilla sambom har en sjuklig fascination för Pettson och Findus. Därför överraskade jag henne också med en liten tur till Julita Gård där Pettson och Findus har ett litet hus på gårdsplanen.
Oktober – namnsdagsmånaden
Oktober kom och gick utan att jag märkte det. Helt plötsligt var den över, Ludwigbloggens författare som lustigt nog heter Ludwig och alltså har namnsdag den 2:a oktober bevistade sin första tävlingsmatch i basket
Det här var också månaden då jag för första gången kom till den punkten då hans kalsonger var såpass slitna att känslan av komfort som man bara kan få av ett par kalsonger som genomgått över 400 tvättcykler trumfades av obehaget av det extra hålet mellan de två benhålen. Jag kastade alltså ett par kalsonger. Frivilligt.
November – back to the roots
November blev istället en väldigt händelserik månad. Nu fick vi äntligen revansch på Steam Hotel. Innan jag flyttade till Västerås hade jag ingen aning om att det mitt i stan fanns ett hotell av den här kalibern. Här spenderade vi en natt i november istället för i juli. Mitt födelsedagsfirande blev alltså en aning förskjutet i år – men vad gjorde väl det. Steam Hotel är värt ett besök oavsett var du kör ifrån.
När vi inte sprang omkring på hotell älgade jag runt i skogen och skogsbadade så ofta jag kunde. Det tycker jag att alla ska göra. mer om det kan du läsa här.
December – out with a bang
December är en stressens månad, det vet alla som har provat. Men i år har december varit bra mycket lugnare än den har varit på många år, inte så att månaden har varit händelsefattig. Jag har bowlat, ätit julbord och bowlat ännu mer. Vi var i Tällberg och åt ännu mera julmat.
Jag fick äta finsk julmat hemma hos lilla mor i Eskilstuna, lilla sambon uppskattade leverlådan så till den milda grad att hon faktiskt tog av den två gånger. Det trodde jag aldrig. Jag tog mig också tillbaka till Brandbergen och såg mig omkring medans lilla sambon och lilla mor tittade på den sista föreställningen av NMFTG (där sambon spelar en liten men ack så viktig roll).
Några gnistrande kalla vintermornar har vi inte varit bortskämda med, vi som bor i de mellersta delarna av Sverige. Vintern har varit en besvikelse sett till vädret, men en dag var det verkligen vinter. Jag rusade ut på lunchen tillsammans med min lika flyg- och fototokige chef för att föreviga det hela.
När det här skriv är det nyårsafton. Det är fortfarande ännu ett par timmar kvar till tolvslaget och slutet på ett decennium. Har jag gjort allt jag ville och planerade nyårsafton 2009? Nej, men däremot har jag gjort många fler och framförallt andra saker.
Decembers största plump i protokollet måste vara att min bil råkade ut för ett inbrott i natt. Jag hade planerat att koppla av ute i en skog i någon timme innan jag ställde mig vid spisen för att tillreda nyårsmiddagen i form av en plankstek. Istället fick jag sopa glassplitter, göra polisanmälningar och jaga försäkringsbolag.
Jag kommer aldrig förstå meningslös skadegörelse. Hade den som fick för sig att ta sönder rutan också stulit hela bilen, bajsar på motorhuven och sedan eldat upp den hade det känts bättre. Vansinne.
Är jag nöjd med året som helhet, nja. Mer om det kan jag inte skriva här och nu. Jag avrundar det här året genom att ta på mig kavajen, starta värmen ute på balkongen, ta lilla sambon i hand och invänta tolvslaget.
Lilla sambon hittar du här, lilla mor har ännu inte börjat blogga – men jag jobbar på det.