Det finns saker som är ganska svåra att leva utan. Syre, mat och vatten är typiska exempel på saker som är helt omöjliga att klara sig ifrån. Men som samhället ser ut idag finns det ytterligare en sak som är ganska jobbigt att leva förutan.
Jag pratar om något som de allra flesta av oss bär omkring på i våra plånböcker, nämligen bankkortet.
Pengar på kontot
Nu pratar jag inte om ett kreditkort som man kan använda hej svejs utan en krona på kontot utan ett helt vanligt debitkort som är direktkopplat till ett konto där det måste finnas pengar för att kunna användas.
De senaste månaderna har jag provat att leva utan ett bankkort. Inte av egen fri vilja utan för att jag inte hade något val. När jag flyttade till Västerås och öppnade ett nytt bankkonto ansökte jag om ett bankkort precis som vanligt och gick sedan och väntade. Men det kom inget kort.
Internetbanker och mänsklig service
Ett par dagar senare insåg jag att jag i internetbanken kunde läsa ett meddelande (i den gamla versionen, inte den vanliga man lotsas in på när man loggar in) där det stod att min ansökan nekats utan vidare förklaring.
Det här gjorde mig lite förbryllad så jag ansökte igen men med samma resultat.
Jag misstänkte att det låg något misstag eller några andra oegentligheter bakom det hela och satte mig ner för att försöka reda upp det hela. När jag fått klart för mig att inga obetalda skulder eller andra konstigheter låg och spökade ansökte jag igen.
Samma resultat. Vi kan inte bevilja dig ett bankkort.
Som tur är har jag en väldigt snäll och extremt förstående sambo som lånat ut sitt kort till mig när jag har behövt handla något. Jag har alltså behövt Swisha pengar till hennes konto för att sedan använda hennes kort för att kunna handla för dom. Alternativet hade varit att kliva in på banken för att plocka ut kontanter men försök handla med sedlar i en kontantlös butik eller i en internetbutik som inte skickar mot postförskott.
Efter inrådan från tidigare nämnd sambo satte jag mig tillslut i en hejdlöst lång telefonkö för att försöka prata med en människa som kanske skulle kunna hjälpa till.
Att sitta i telefonkö är inte min favoritsysselsättning. Jag brukar tänka som Gösta Ekman i Mannen som slutade röka: Det smakar för jävligt… men det går!
Slutet gott allting gott
Jag hamnade någonstans på plats 90 och satte mig att vänta. 40 minuter senare fick jag prata med en rolig tjej som förstod det prekära i min situation. Efter att ha bett mig vänta och sedan kopplat bort mig i ett par minuter återkom hon med glädjande budskap. Allt jag behövde göra var att logga in i internetbanken och välja kod så skulle mitt kort dyka upp mellan 3-5 arbetsdagar.
Det gjorde det också. Känslan att kunna använda sina egna pengar utan att förlita sig på någon annans välvilja går knappt att beskriva.
Om du vill prova på ett riktigt äventyr kan du klippa ditt bankkort och sedan prova på något så enkelt som att försöka tanka bilen på en obemannad bensinmack. Alternativen står mellan att försöka tjuvkoppla pumpen eller ge kontanter till någon annan som också ska tanka för att sedan använda hans kort. Det är jätteroligt, prova vetja!
Jag tror att rösten i Swedbanks telefonbank tillhör Katarina Ewerlöf. Den sista tiden har jag pratat med den där rösten så mycket att jag nästan förväntar mig ett julkort av henne.